Tag Archives: stil

Årets sista kväll – och årets bästa

Jag och min vän Robin började smida planer för nyårsafton någon gång innan jul. Båda visste vad vi ville: festligt, dekadent, dans. Men var, hur, i vilket socialt sammanhang? 

Lösa planer på fest i Köpenhamn övergavs ganska snabbt, mycket på grund av de nya fullständigt vidriga gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige som, förutom att de givetvis främst är människofientliga beyond words, gör en resa från Köpenhamn tillbaka till Malmö längre, deprimerande och bra mycket krångligare. 

Endast dagar innan nyårsafton växte den slutgiltiga planen fram. Jag döpte evenemanget till Den sista nattvarden. Åtta vänner, en del nya ansikten för mig, samlades för vegansk knytkalas-middag hemma hos Robin, där jag dekorerat med hemmagjorda girlanger av glittrande silver och guld. Alla bidrog med fantastisk mat: Potatissallad, marinerad tofu med rostade nötter, syrlig pumpasoppa med ingefära, olivbröd, sallader, choklad, glass med kolasås. 

Dessutom var vi alla så stiliga så det var inte klokt. Själv hade jag kvällen innan blött håret och flätat det i ca 1000 pyttesmå flätor som jag sedan rullade ihop till bollar. Att det var obekvämt att sova med är en underdrift, men resultatet – som jag inte riktigt visste på förhand hur det skulle bli – var häpnadsväckande. Jag har aldrig förr haft så lockigt/krusigt hår.   

Nyårsaftons morgon. 

  

Efter sminkning, innan lossandet av flätorna. 

Fabulöst resultat, om jag får säga det själv. Precis så som jag ville ha det – med inspiration från Marlene Dietrich, Clara Bow, Weimarrepubliken och Karl Gerhard.   

 

Ok, lite Man Ray fanns också med i stilen. 

Värdarna bjöd på gin och tonic och väl vid bordet skålade vi alla för ett gott avslut på 2015. Musiken vi spelade, jazz från 20-talet, förstärkte ytterligare kvällens tema vilket ni säkert räknat ut. 

Efter en makalös middag var det dags för kvällens quiz, skapat av yours truly. Eftersom många av oss är Eddie Izzard-fantaster av löjliga mått kallade jag musiktävlingen för Sexy Tunes efter en av Izzards absolut roligaste sketcher. 

Två lag, Team Punch-a-baboon och Team Ting (en Izzardfantast förstår referenserna) tävlade om att fortast identifiera en mängd låtar som jag spelade. Först måste en gissa rätt på artisten, sedan låtens namn och sist året då låten först gavs ut. Vissa låtar hade dessutom bonusfrågor att plocka extra poäng för. 

Låtarna jag valt ut sträckte sig från 1920-2010-talet och bestod av allt från dansband och kuplett till hårdrock, hiphop och soul. Efter en hård kamp vann Team Punch-a-baboon såväl äran som en påse finchoklad. 

För den intresserade finns listan med låtar här och nedan finner ni årtal och bonusfrågor (ja, det tog tid att sätta ihop tävlingen men det var totalt värt det!). 

  
  
  
  
 

Nu var det dags att bege sig till Moriska Paviljongen där temat för kvällens nyårsfest var – just det: 20-tal och The Great Gatsby (enligt mig en ganska dålig film, men utan tvekan snygg). Jag och Robin hade gästlisteplatser och gled likt filmstjärnor förbi en 50 meter lång kö och direkt in via en röd matta som sig bör. Vi gick direkt till baren och beställde en flaska skumpa som levererades med två snygga champagneglas. Nivån på känslan av lyx gjorde mig alldeles lycklig. 

Vi hann bevittna ett uppträdande med lindyhopdansare innan klockan faktiskt nästan var midnatt. Vi gick ut, tittade på raketer, skålade med skumpa och så var 2015 förbi. Jag kunde inte haft ett bättre och stiligare sällskap att inleda 2016 med!

   

Dålig bild på två mycket bra människor. 

 

Gott nytt år!

Efter att ha haft en tuff höst var jag mer än lycklig över att få känna ett rus av kärlek, vänskap, fest och lycka i denna stund. Upplevelsen av denna lycka gjorde mig ännu mer lycklig och jag njöt av stunden på ett sätt jag värderar mycket högt. 

Nyårsafton är definitivt min favorithögtid på året, varje år. En lämnar bakom sig ett år för att se fram emot nästa, även om det är ett linjärt sätt att se på tid. Det är plötsligt inte december längre utan januari. Varje nyårsafton innan klockan 00:00 infinner sig en ibland stressig känsla av att ha en tid att passa som försvinner när klockan passerat midnatt. Då är det tidlös fest som gäller och just denna kväll blev festligheterna något alldeles speciellt fantastiskt. Dans, dans, dans! Skålande i skumpa, kramar med vänner, nya bekantskaper. 

  

Årets första bild, tagen kl. 00:01, ser mest ut som en post-apokalyptisk scen på dagtid. 

 

Robin, som är dansk, fick vid ett tillfälle en kransekage av en annan dansk och även om jag lärt mig att det är en dansk tradition att förtära detta märkliga bakverk under nyårsafton fick jag nu bevittna betydelsen av denna tradition på första parkett. Robins min när kransekagen bjöds honom glömmer jag aldrig. Tänk er en person som varit utan annat än vatten och bröd i flera år, men som plötsligt står inför ett berg av läckerheter. Precis så såg han ut. Jag skrattade roat, länge. 

Inte långt innan Moriskan stängde gick brandlarmet vilket var något av en bummer givetvis. När vi fick återvända in igen skulle festen stänga och jag tackade högre makter för att vi låtit lägga våra ytterkläder i DJ-båset där vår vän och middagsgäst Josef spelade under kvällen. Kön till garderoben var så lång att jag mådde lite illa av att se den. Istället kunde vi tåga hemåt, sjungandes på vägen och höga på känslan av fest och glädje.

Jag är så nöjd med kvällen. Inte bara var det årets sista kväll – det var årets absolut bästa. Och det faktum att vi styrt upp planerna endast dagar tidigare gjorde det ännu bättre. 

Jag vaknade med sminket på. Det kändes som att det hörde till konceptet. 

  

2016 inleddes på allra möjligast bästa vis! Jag hoppas så att resten av året också blir bra på alla vis – jag är värd det. 

Tack Robin, Moa, Thom, Alexandra, Robert, Ellie och Josef för fabulöst sällskap, många skratt och en fin kväll på alla vis!

Posted in Gäst hos verkligheten, Livet | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 Comment

Jakten på 1880-1910-talet

Som hängivet fan och även bärare av modet från 1880-1910-talen (edwardianskt och viktorianskt) ställs man inför några problem.

1. Det är länge sedan tiden runt förra sekelskiftet. Hittar man kläder från denna tid är de ofta i dåligt skick. Antingen är de omöjliga att reparera, eller så är de så sköra att man inte vågar bära dem vilket är synd. Kläder ska bäras. Men:

2. De är så pass ovanliga och ju bättre skick de är i desto mer kostar de. Och oj vad de kan kosta. Vi snackar ju inte ”retro”, inte ens ”vintage” egentligen. Det är ju antika.

3. Jag ska vara ärlig – en modern skjorta ÄR mycket enklare att knäppa än en överdel från sent 1800-tal. För den oinvigde till och med omöjligt.

Men jag är glad för att:

A. Jag har en kroppsform som passar utmärkt, ja nästan perfekt, för kläderna från förra sekelskiftet. Även om min midja är rätt smal är vissa kläder dock ändå för små just i midjan, som förr ständigt var snörd i korsett. Jag bär inte korsett annars än vid festliga tillfällen, men då å andra sidan känner man sig ännu stiligare.

B. Jag är händig och lagar och syr själv sånt jag inte finner eller har råd med.

C. 1970-1980-talets mode må ha varit galet och helt wacko på sina håll, men en hel del plagg från denna tid går lätt in i kategorin 1880-1910-tal rent estetiskt, och efterfrågan på dessa nyare kläder är inte över huvud taget lika hög som på originalen.

D. Man är ju faktiskt rätt ensam om sin stil. Det gillar jag.

(null)

Den här klänningen sydde jag nyligen. Nån slags crossover mellan gotisk medeltid och viktorianskt.l

Detta år hittills har innehållit väldigt mycket sömnad. Jag ska lägga upp foton på vad jag skapat här på Eskapi snart.

Posted in Eskapismer, Gäst hos verkligheten | Tagged , , , , , | 1 Comment

…2015.

365 Masquerades är över. En utställning med bilderna öppnar i slutet av april på Makeriet i Malmö. Tills dess är det paus från maskerader.

Jag är sjukskriven sedan 12/12-14. Utmattningsdepression. Just nu till och med februari. Det är tråkigt. Utställningen jag ansvarar för ihop med två andra, min första där jag är curator, ja, den missar jag. Mycket just nu handlar om acceptans. Acceptera att jag är slut. Acceptera att det måste få vara ok att inte orka, när år av kamp med psykisk ohälsa nu visar sin baksida. Det är knäppt, för det är inte jobbet som bränt ut mig, utan allt annat. Jobbet var det sista jag orkade lägga min energi på, och när jag gör saker gör jag det till 1000%. Det är nog det som är problemet. Energinivån. Det jag ska lära mig nu, och det får jag hjälp med som tur är, är att man kan hålla tillbaka ibland. Att det ska kunna finnas fler än två lägen: Djup utmattning/koma/mental utbrändhet å ena sidan, hyperenergiskt superengagemang å andra sidan. Utmananande. Jag har aldrig vetat något annat. Att jag under hela mitt vuxna liv gått med motton som ”failure is not an option” och med en stor medvetenhet om och en stolthet över att jag aldrig gör någonting halvhjärtat, allt det där faller på plats. Med adhd-diagnosen, med min nuvarande situation där psyket och kroppen så tydligt säger ”nej, det går inte längre, nu är det stopp”.

Min närmsta tid handlar om att arbeta (för att använda ett ord som känns lite paradoxalt i sammanhanget) med energinivåer, återhämtning (yoga, terapi, träffa vänner, övningar på att vara i nuet), skapa rutiner (nästa vecka får jag boendestöd) och vila, vad det nu är. Jag avundas människor som kan dricka kaffe och sitta i en soffa. Jag avundas förmågan att se en hel film, ens en kortfilm, utan att samtidigt behöva göra tusen andra saker för att inte bli tokig av rastlöshet. Så hur jag finner vila är också en av de största utmaningarna. Eller som min mamma brukade säga om att vara ledig, jag glömmer det aldrig: ”Jag ska bara försöka anstränga mig för att ta det lugnt”.

Framför allt: acceptans. Nu är det så här. Jag är sån här. Att inte bli arg, ledsen, förbannad, besviken. Något sånt kommer ju knappast hjälpa mig, men ja, det är lättare sagt än gjort.

Jag syr mycket. För hand, trots att jag har symaskin. Det tar tid, det får mig i fokus. Oklart om det är ett bra fokus eller om även detta i grund och botten handlar om eskapism, glömma tiden och nuet, prestera ständigt. Men jag syr i alla fall. Hatt, kappor, mantel, krage. Viktoriansk stil.

Katterna och jag umgås mycket, förstås. Xilo har vuxit och blivit stor. Han är kastrerad nu, men buset kvarstår. De andra två blir tokiga på honom ibland. Jag också. Men allt är förlåtet, han är en sån liten underbar krabat.

Lägenheten är ett fullständigt kaos. När man är så här trött som jag är, på det sätter som knappast går att vila eller sova bort, är det lite extra jobbigt att ta tag i högar av kläder och disk. Jag har yogan mycket i veckan, och vet att det vore bra att fortsätta med det lite oftare hemma också. Så, att skapa lite golvyta nog för yogamattan vore kanske ingen dum idé.

Ensamheten är svår, men jag har några riktiga pärlor till vänner som finns för mig. Och utan katterna, ja, nej det vore misär på riktigt.

Så, här är du nu 2015. Vi får väl se hur du blir. Lite bättre än 2014 hoppas jag.

God fortsättning.

IMG_9856.JPG

IMG_9838.JPG

IMG_9846.JPG

IMG_9826.JPG

IMG_9834.JPG

IMG_9810.JPG

IMG_9800.JPG

IMG_9783.JPG

IMG_9808.JPG

IMG_9850.JPG

IMG_9781.JPG

IMG_9759.JPG

IMG_9831-0.JPG

IMG_9758.JPG

IMG_9739.JPG

IMG_9745.JPG

IMG_9807.JPG

IMG_9723.JPG

IMG_9722.JPG

IMG_9776.JPG

IMG_9734.JPG

IMG_9721.JPG

IMG_9720.JPG

IMG_9817.JPG

IMG_9816.JPG

IMG_9733.JPG

IMG_9683.JPG

IMG_9696.JPG

IMG_9668.JPG

IMG_9627.JPG

IMG_9589.JPG

IMG_9648.JPG

IMG_9588.JPG

IMG_9572.JPG

IMG_9562.JPG

IMG_9564.JPG

IMG_9525.JPG

IMG_9535.JPG

IMG_9517.JPG

IMG_9546.JPG

IMG_9500.JPG

IMG_9528.JPG

IMG_9502.JPG

IMG_9510.JPG

IMG_9490.JPG

IMG_9456.JPG

IMG_9481.JPG

IMG_9447.JPG

IMG_9419.JPG

IMG_9442.JPG

IMG_9509.JPG

IMG_9408.JPG

IMG_9417.JPG

IMG_9404.JPG

IMG_9402.JPG

IMG_9396.JPG

IMG_9353.JPG

IMG_9391.JPG

IMG_9342.JPG

IMG_1655.PNG

Posted in Eskapismer, Gäst hos verkligheten, Livet | Tagged , , , , , , , , , , , , , | 1 Comment

Dagarna

Xilo gör sig hemmastadd. Jag har varit sjukskriven för depression (för första gången i mitt liv). ADHD-diagnosen från i maj kom ifatt. Kärleken kom (äntligen) och försvann lika fort. Katterna räddar mig. Jag klär ut mig varje dag. Jobbar. Kaoskreativitet med gips, latex, pennor, färger. Terapi terapi terapi. Natasha har blivit mamma till en jättefin dotter. Fasar ut en medicin (Sertralin, innan 100 mg nu 50) och höjer en annan (Concerta, innan 0, 18, 27, 36, nu 54 mg). Röstade feministiskt. Gråter över fascismen. Tar en dag i taget tror jag. Är bättre på att posta bilder just nu än att skriva, men typ så.

IMG_6467.JPG

IMG_6466.JPG

IMG_6440.JPG

IMG_6442.JPG

IMG_6414.JPG

IMG_6389.JPG

IMG_6372.JPG

IMG_6347.JPG

IMG_6318.JPG

IMG_6294.JPG

IMG_6335.JPG

IMG_6440-0.JPG

IMG_6289.JPG

IMG_6293.JPG

IMG_6285.JPG

IMG_6256.JPG

IMG_6260.JPG

IMG_6254.JPG

IMG_6269.JPG

IMG_6232.JPG

IMG_6210.JPG

IMG_6242.JPG

IMG_6182.JPG

IMG_6189.JPG

IMG_6201.JPG

IMG_6187.JPG

IMG_6149.JPG

IMG_6171.JPG

IMG_6143.JPG

IMG_6154.JPG

IMG_6135.JPG

IMG_6142.JPG

IMG_6132.JPG

IMG_6122.JPG

IMG_6087.JPG

IMG_6071.JPG

IMG_6072.JPG

IMG_6086.JPG

IMG_6421.JPG

IMG_6392.JPG

IMG_6039.JPG

IMG_6030.JPG

IMG_6061.JPG

IMG_6057.JPG

IMG_6071-0.JPG

IMG_6019.JPG

IMG_6023.JPG

IMG_6072-0.JPG

IMG_6014.JPG

IMG_5996.JPG

IMG_6013.JPG

IMG_5995.JPG

IMG_6434.JPG

IMG_6340.JPG

IMG_6179.JPG

IMG_5955.JPG

IMG_5953.JPG

IMG_5980.JPG

IMG_5978.JPG

IMG_6095.JPG

IMG_6103.JPG

IMG_6113.JPG

IMG_6104.JPG

IMG_5926.JPG

IMG_5909.JPG

IMG_5928.JPG

IMG_5917.JPG

IMG_5744.JPG

IMG_5740.JPG

IMG_5756.JPG

IMG_5737.JPG

IMG_5928-0.JPG

IMG_5945.JPG

IMG_5936.JPG

IMG_5944.JPG

IMG_6224.JPG

IMG_5578.JPG

IMG_6120.JPG

IMG_6099.JPG

IMG_5653.JPG

IMG_5669.JPG

IMG_5637.JPG

IMG_5628.JPG

IMG_6224-0.JPG

IMG_5571.JPG

IMG_5212.JPG

IMG_5329.JPG

IMG_5620.JPG

IMG_5602.JPG

IMG_5601.JPG

IMG_5600.JPG

IMG_5554.JPG

IMG_5583.JPG

IMG_5550.JPG

IMG_5567.JPG

IMG_5547.JPG

IMG_5513.JPG

IMG_5517.JPG

IMG_5502.JPG

IMG_5451.JPG

IMG_5465.JPG

IMG_5445.JPG

IMG_5453.JPG

IMG_5371.JPG

IMG_5348.JPG

IMG_5380.JPG

IMG_5366.JPG

IMG_5345.JPG

IMG_5344.JPG

IMG_5342.JPG

IMG_5337.JPG

IMG_5322.JPG

IMG_5550.JPG

IMG_5319.JPG

IMG_5261.JPG

IMG_5229.JPG

IMG_5230.JPG

IMG_5228.JPG

IMG_5224.JPG

IMG_5009.JPG

IMG_5076.JPG

IMG_5026.JPG

IMG_5017.JPG

IMG_5139.JPG

IMG_4863.JPG

IMG_4981.JPG

IMG_4865.JPG

IMG_6395.JPG

IMG_4828.JPG

IMG_4647.JPG

IMG_6404.JPG

IMG_4720.JPG

IMG_4733.JPG

IMG_4750.JPG

IMG_4842.JPG

IMG_5717.JPG

IMG_6295.JPG

Posted in Gäst hos verkligheten | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 Comment

Anno 1890

De viktorianska och edwardianska erorna trollbinder mig med fortsatt kraft. På en vecka har jag ödets vindar blåst mig förbi två nya plagg från sent 1800-tal och jag nog kanske har lagt lite för många slantar på att göra dem mina. Men jag rättfärdigar detta inför mig själv med att tänka en tanke som är helt sann: jag köper nästan aldrig nya och/eller dyra kläder.

Så alltså:

Från Old Touch i Stockholm: en vit underbar blus med perfekt passform.

20140704-162812-59292387.jpg

Och från Mani i Malmö: tudelad klänning i siden/linne (tror jag) med broderade spetsar, och ett foto fick jag med på köpet. Fotot föreställer kvinnan som haft klänningen, som enligt uppgift syddes upp år 1890.

20140704-162953-59393315.jpg

Posted in Gäst hos verkligheten | Tagged , , , , , | 2 Comments

På lördag!

På lördag har jag en två timmar lång performance under Ladyfest i Folkets Park i Malmö. Det är jag och 365 Masquerades som står bakom. Kom! HÄR är Facebook-eventet.

Och här är karaktärerna som jag kommer att spela:

STJÄRNAN / THE STAR

Identitet: Den Beundra(n)de
Tid: 1930-tal
Egenskaper: Drömmande, nostalgisk, sentimental, melankolisk, naiv, fåfäng, flärdfull, osäker, vänlig
Riktning: Väntar på det stora genombrottet, längtar efter kärlek och glamour
Föremål: spegel, vevgrammofon, carte de visite, parfym, absint, smink, stenkakor, champagne

KONSTNÄREN / THE ARTIST
Identitet: Det Manliga Konstnärsgeniet
Tid: 1940-tal
Egenskaper: Stereotyp, passionerad, kreativ, misslyckad, självgod, narcissistisk, ångestfylld, destruktiv, rabiat
Riktning: Storhetsvansinnig med prestationsångest, hatar att älska och älskar att hata Kvinnan, håller långa monologer, kämpar med sin kreativitet
Föremål: Staffli, palett, färgtuber, poesibok, pennor, pennvässare, basker, mustasch, duk, rödvin, penslar

HEMMAFRUN / THE HOUSEWIFE
Identitet: Den Perfekta Hustrun
Tid: 1950-tal
Egenskaper: Längtande, ömmande, skör, uppoffrande, omhändertagande, psykiskt instabil, förvirrad, godtrogen, kärleksfull, pysslig, mjuk, ensam
Riktning: Lever på hoppet, men balanserar på gränsen till desperation och förtvivlan
Föremål: tvättlina, tvätt, barnvagn, äpplen, äppelskalare, speldosa, förkläde, tvättklämmor

MYSTIKERN / THE MYSTIC

Identitet: Den Vägledande
Tid: Tidlös
Egenskaper: Spirituell, utomkroppslig, överjordisk, besatt, välmenande, mörk, hednisk, underlig, stereotyp, naturbunden
Riktning: Lever eller vill leva i en annan verklighet än oss andra, vägledande eller fördömande beroende på humör
Föremål: kristallkula, getskalle, rökelse, klockspel, tusch, pensel

Posted in Eskapismer | Tagged , , , , , | Leave a comment