Tag Archives: fredag

Fredagen då allt kunde hända och nästan allt av det hände

Min fredag var galen. Så galen att jag först nu på söndagen hämtar mig från den (och från igår).

Började med yoga sju på morgonen. Fortsatte till invigning på jobbet av det digitala labbet som jag lyckats driva fram, min största bedrift hittills i arbetsväg får man nog säga. Nu kan vi jobba med film och digitalfoto på museet!

På lunchen stack jag och tränade ett kort intensivt zumbapass följt direkt av ett kort hårt crossfitpass.

Sedan möten hela eftermiddagen och efter jobbet en timmes cirkelträning med kettlebells. Fyra träningspass på en dag, rekord ju.

(För just nu känns kroppen kapabel till det och det får mig att må bra. Innan nån börjar hojta att jag är sjuk eller nåt.)

Kort paus hemma innan vernissage på Cirkulationscentralen. Där var vinet lite för billigt men det var trevligt och blev dans. Inte bara vanlig partyorienterad dans, utan jag och Martin försökte oss också på kosackdans. Sjukt svårt. Men kul.

Det blev en sen natt. Said no more.

20130203-144628.jpg

20130203-144645.jpg

20130203-144744.jpg

20130203-144801.jpg

20130203-144809.jpg

20130203-144816.jpg

20130203-144823.jpg

20130203-144832.jpg

20130203-144840.jpg

20130203-144847.jpg

20130203-144854.jpg

20130203-144904.jpg

20130203-144911.jpg

20130203-144919.jpg

Posted in Gäst hos verkligheten | Tagged , , , , , , , , , , , , | Leave a comment

Fredag

Sverigedemokraterna har gjort bort sig och man kan göra det bästa av situationen, t ex enas mot rasismen och ta ställning. Humor är också ett kraftfullt och kul vapen. Jag skrev ut den här handen med texten ”Järnrör inte min kompis” och bar den idag. Haha.

20121117-002638.jpg

På jobbet alltså. Jag hade 55 niondeklassare på visningar under två intensiva timmar idag. Phu!

20121117-003043.jpg

Posted in Gäst hos verkligheten | Tagged , , , , , | Leave a comment

Orto till para

Drömmar är som filmer, i alla fall mina. De är i färg och fulla av referenser till populärkultur och vardagsdramatik. Men filmer har något som inte drömmar har. En början och ett slut. Slutet på en dröm blir ofta att man vaknar men det är ju inget slut, bara ett avbrott. Om man får drömma tills man faller ner i djupsömnen igen, hur slutar man drömma då?

Och vad än mer intressant är: hur börjar en dröm? Hur vaknar hjärnan och övergår från ortosömnens medvetslöshet till parasömnens vakenhet, då man börjar drömma? Var någonstans på vägen upp börjar drömska impulser nå vårt medvetande? Och hur ser denna ”början” ut, rent narrativt?

Sånt funderar jag på en fredag morgon som idag.

Posted in På tal om ingenting | Tagged , , | 3 Comments