Tag Archives: dröm

”Du brukar ju hjälpa stora manliga författare som jag, för fan!”

Jag har aldrig sett Marcus Birro så kränkt och förolämpad som precis alldeles nyss. Helt otroligt!

Vi var några vänner, alla kvinnor, som höll på med en överraskning till min partner (en av er). Marcus Birro kunde inte över huvud taget acceptera att han inte fick komma in och kolla på vad vi höll på med. Han var helt jävla rasande och försökte med våld ta sig in för att se. 

Sekretessen kring förberedelserna av presenten var stenhårda och gällde alla, men Marcus blev så jävla arg. Han skrek att vi var ”fittmaffia”, ”horor” och att det var ”så jävla typiskt” att en ”känd man som jag hoppas på på det här viset och stängs ute”, eftersom det ”händer hela tiden, alla är emot mig!”.

Han slet nästan skjortan itu och råkade i sin rasande fart (bort från det hemliga rum där vi andra satt med överraskningen) knuffa till en kvinna nedanför en trappa. Båda trillade baklänges ner över ett bord fullt av porslin som gick i tusen bitar. Där låg de båda och Marcus Birro började hojta till någon annan tjej att hon borde hjälpa honom, hon ”brukar ju hjälpa stora manliga författare som jag, för fan!”.

Sedan gick jag därifrån och skakade på huvudet. Samma sak gjorde en reporter från Aftonbladet som genast började skriva på något scoop kring hela grejen. 

Nästan synd att det bara var en dröm.

Posted in Gäst hos verkligheten, På tal om ingenting | Tagged , , , | 1 Comment

Drömskrift

Vaknar upp och finner en anteckning jag gjort halvt i sömnen. Make sense of this if you can. 

Jim gaffigan Donald Trump , sök ”who is chewbacca” på youtube, det är ett roligt klipp. ”You’ll be sentenced to 500000 years in a real state of California prison”, ”100000?!”, ”no FIVE HUNDRED THOUSAND!” (Trump och domaren)

Posted in Gäst hos verkligheten | Tagged , | Leave a comment

Koppla loss mig

I morse när jag cyklade till jobbet snubblade jag över en metafor.

En man med en pigg och söt liten hund. Hunden såg en annan hund och blev jättepepp. Den ville hälsa, blev ivrig, glad och nyfiken.

Men mannen ryckte argt i kopplet och skrek åt hunden att den gjorde fel.

Jag är hunden som vill, som kan och som gör, om den bara får. Men får inte. Blir tillsagd. Du är för mycket, du gör fel, du måste ändra ditt beteende.

Koppla loss mig. Snälla koppla loss mig.

Posted in Livet | Tagged , , | Leave a comment

Tidskapseln

Dröm:

Jag och någon mer bröt oss in på platser där tiden stått stilla, alltså bokstavligt talat. En lägenhet med en person som fanns kvar, men bara ett programmerat och upprepande skal av honom. Det gick inte att kommunicera med skalet. Han gick ibland runt i lägenheten men var overklig, fångad i tiden och rummet. Vi letade saker. Ingen behövde ju dem mer. Kylskåpet var igenbommat. Jag fick upp det. Dålig ide. En förfärlig stank spred sig. Vi tittade ut – där pågick det vanliga, samtida livet. Vi visste att här inne är tiden avskaffad, vi befann oss i en kapsel. Plötsligt förstår jag att det är en brottsplats vi befinner oss på. Skalet – mannen i lägenheten – är mördad. Men istället för att ligga och ruttna på sin sista plats är han just detta programmerade skal med förutsägbara, upprepande rörelser och scheman. En stark känsla av oro spred sig. Jag bevittnade mannens sista tid i livet, om och om igen, som ett makabert men verkligt skådespel fångat i tid och rum.

Posted in Gäst hos verkligheten | Tagged | 1 Comment

Rudbecksgatan 103, Malmö

Jag åkte förbi mormors hus på Rudbecksgatan 103 med bussen idag. Så otroligt många minnen därifrån. Halva min barndom. Kvällarna då jag och Rasmus låg och pratade innan vi somnade i mormors syrum. Den pyttelilla men fantastiska trädgården, full av rosor och morfars ljugarebänk. Lekplatsen bredvid där jag och Frans lekte i huset med rutschkanan. Vitrinskåpet med familjefoton. Morfars arbetsrum, fullt av konstnärsmaterial. Designmöblerna från 50-talet. Duschen med tulpantapeten. Lukten. Synen av mormor när hon öppnar dörren, så glad att få välkomna oss. Kaffekopparna med guldkant. Mormors olivgröna väggar. Morfars garderob med hängslen och fracken med tusen frimurarmedaljer. Trappan med ett steg som knarrade mer än de andra, det man fick hoppa över om man ville gå tyst på natten. Mormors inlagda gurka och tomatsoppan hon alltid bjöd på när jag kom dit som vuxen och vegan. Konstböckerna. Den öppna spisen, veden som knakade när den brann. Huset var ommålat. Allt förändras. Jag saknar mormor ikväll.

20140328-222843.jpg

Posted in Livet | Tagged , , , | 1 Comment

Dröm

Jag är på en fest. Det finns lakrits i form av svarta katter och choklad. Jag tror det är en släktfest. Kanske farmor och farfar finns där. Jag går ut för att komma loss, går en promenad. Tror att jag besöker ett Mellanöstern-livs. Fortsätter till en tågstation. Tittar rakt över spåret. Ett par bråkade då kom tåget han hoppade maldes ner alla skrek jag gallskrek tänkte jaha nu får jag se en död människa. Det blev total laglöshet alla passagerare gick på spåren tågen fick stanna jag gick omkring försökte nog smsa någon. Bakom tåget som kört på mannen ligger han, hans ben är av och hans fingrar är avslitna men han lever! Han ligger där och stönar väldigt svagt och jag tänker varför hjälper ingen honom och jag tänker på hur han måste lida. Folk börjar gå farligt nära tåg. Alla tågen börjar lämna företräde. Tågen ser plötsligt ut som gamla tåg. Av någon anledning ska jag sedan fly men här blir det oklart. Jag är vän med en som favoriseras av en man. Vi gillar inte mannen men han är vår räddning. Jag får för mig att jag är ett barn nu. Mannen har en snowracer. Jag kommer efter för jag försöker binda en krans av vissna blommor. Det går knappt. Jag tappar saker överallt. Jag hamnar fel och befinner mig plötsligt uppe på en bjälke, kommer inte ner. När jag förflyttar mig på bjälken sätter jag plåster på den. Jag vet att jag måste skynda mig och att jag måste fly.

Posted in Gäst hos verkligheten | Tagged | Leave a comment

Dröm:

Mördade man i en gummibåt. Gömde kroppen i en madrass i en säng. Ställde sängen i hissen. Ångrade mig. Släpade upp sängen på vinden. Sen var det nåt med katter och med hamstrar och fåglar. Och vin. Och nån festival. Och Martin var med. Och så ville några stockholmare ha en ny tunnelbanestation som gick nära Slussen, för där fanns ingen. De hade ritat en karta. Men staden på bilden var Berlin. Precis vid Fischerinsel i Berlin. (Där jag bodde en gång, och där fanns mycket riktigt ingen tunnelbanestation.) Jag hade lite ångest för att jag mördat. Tänkte att snart kommer kroppen att börja lukta. En alkis frågade mig om pengar. Han fick lite euro. Han började rota i min väska. Jag blev upprörd. Martin försökte rädda situationen. Sen var det nåt med en häst.

Posted in Gäst hos verkligheten | Tagged , , , , | Leave a comment

Inbetween days

Igår. Födelsedagen. Audiens med fika och vänner som droppade förbi i timtal. Presenter, katter, barn, hunden Sulan, samtal, absinth. Jag i 1800-tals-kläder med underkjolen jag fick sv Signe, en Eskapi-besökare som jag inte känner (tack igen Signe!).

20130218-091517.jpg

20130218-091523.jpg

20130218-091530.jpg

20130218-091539.jpg

20130218-091546.jpg

20130218-091556.jpg

20130218-091606.jpg

Titta vilken fin bild Odessa ritat av mig, Zwanzig och Ypsilon! Bästa presenten!

20130218-091715.jpg

Alla som kom och/eller hörde av sig under dagen – Från mitt hjärta – tack.

Har tyvärr sovit uselt. Jag gör det i omgångar av många tankar. Jag är expert på att mala tankar i min hjärnkvarn.

Konstigt nog sover jag bättre när jag får somna om. Nu har jag fått en extra timmes sömn, och jag har sovit, men ytterst oroligt med väldigt obehagliga drömmar och ett – inte kallsvettigt, men – GENOMsvettigt uppvaknande. Som i häng täcket på tork, om du förstår. Det här är en helt otrolig egenskap jag har. Ibland tänker jag att jag behöver en exorcism.

Ursäkta min eventuellt för detaljerade och/eller osmakliga detalj om mina kroppsvätskors egenskaper.

Hur som helst. Jobbar hemma idag. Går runt bland resterna av good times, friends and love, fast i ny kontext – grå, regnig måndag.

Posted in Gäst hos verkligheten, Livet | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 Comments

En dröm

Måste dela med mig av en dröm som en av er (för mig okänd) läsare hade inatt! Helt fantastisk. Tack för att du delade med dig Idan.

jag drömde att det var julafton inatt, jag och en massa folk satt hemma i min mammas gamla hus ute på vischan. helt plötsligt kom en liten liten rymdraket farandes och kraschlandade på tomten mellan äppelträden. det började brinna och jag skyndade med brandsläckaren. ut från den lilla lilla rymdraketen kravlar du ut, alldeles sotig och skitförbannad. jag tror det var för att jag sprutat en massa såntdär vitt skum på dig. iallafall!
du beslöt dig för att stanna och fira jul med oss, klockan var typ halv fyra på morgonen men det sket vi i. vi skulle ut och ”göra stan”. det här är alltså ute på vischan, med en livsmedelsbutik (typ sista lanthandeln i världen) samt en ”pizzabutik” som byter ägare ca varannan månad. det var kallt ute och jag ville inte att du skulle frysa. men till min stora fasa hittade jag inga vantar eller mössor som INTE var gjorda av ull! stressigt, för vi ville ju hinna ut innan det blev ljust. du var fortfarande lite småirriterad på mig, jag tror jag var rädd att du skulle spöa upp mig om jag erbjöd ullvantar till råga på allt liksom.
till slut hittade jag en stor röd polokofta av nån form av syntetgarn och vi kunde gå. sen.. vaknade jag. ganska pointless, haha! men lustigt för det var rätt otippat att du skulle dyka upp i en rymdraket. jag kanske hängt på eskapi lite för mycket på senaste. :)

Posted in På tal om ingenting | Tagged , , | 3 Comments

Nu drömmer mormor sin sista dröm

Mormor, du är en kämpe. Jag önskar du kunde ge upp nu, nu när alla har hunnit komma till dig. Alla var hos dig idag. Du vet det va? Jag var hos dig igen, jag som trodde att jag redan sagt farväl. Min lillebror kom. Alla dina barn, även min mamma som skyndade från Stockholm. Alla var vi hos dig igen. Satt tillsammans och klappade dig på handen, pannan. Höll i dig. Satt vid ditt bord och ömsom pratade om allt möjligt, ömsom grät vid din sida. Jag grät mest, kände du det? Kände du tåren som droppade ner på din hals? Kunde du märka när jag räknade sekunderna av dina andningsuppehåll? 1, 2, 3… 10 sekunder. 15. 19 sekunder ibland. Kände du hur jag höll andan då, tänkte att nu dör du? Men du dog inte, inte den gången. Märkte du att jag tog fram medaljongen med texten ”Världens bästa mormor” och lade den i din allt kallare hand, du vet den medaljen jag sprang in och köpte till dig när vi var ute och promenerade i Limhamn i julas? Hörde du ljudet av vinkorken som släppte från flaskan när jag öppnade den för att dricka en skvätt ur en av dina kaffekoppar tillsammans med mamma och morbror? Vissa säger att hörseln är det sista som försvinner innan andetaget. Vissa säger nej, hon är nog redan borta. Nu drömmer mormor sin sista dröm. En vacker dröm om hela livet, en dröm kantrad av den surrealism som kommer av morfinet du får var tredje timme. Och jag tittade på dig med tårar i ögonen i flera timmar och jag tänkte att det kan nog inte bli en skönare död. Att få sova djupare, djupare och djupare tills det inte går att komma djupare. Då dör du. Jag är inte hos dig när det händer, men visst kände du mig hos dig? Visst hörde du mig ändå, någonstans? Du vet väl att jag tycker om dig, att jag alltid kommer att göra det, mormor?

20120513-213223.jpg

20120513-213703.jpg

20120513-213850.jpg

Posted in Livet | Tagged , , , , , , | Leave a comment

You’re like splinters in my cup

Jag tillägnade precis låten Sex Drawf med Soft Cell till Kaddafi på en fest. I drömmen då. Undrar varför. Bjöd upp en tjej. Vi dansade till låten som i praktiken var Splinter med Sneaker Pimps. Sedan började hon kräkas vattenmelon. Då gick jag därifrån och in i en skog. Sedan vaknade jag.

20110828-080335.jpg

Posted in Sömn och insomnia | Tagged , , , , , , | Leave a comment

Bearbetning eller självplågeri?

Kan drömmar räknas som självplågeri? Kontraproduktivt ältande som ett tecken på att man vägrar släppa taget, vägrar eller helt enkelt inte kan?

Eller är drömmarnas malande av jobbiga saker ett sätt att bearbeta, ett sätt jag i så fall inte riktigt förstår? Ett sätt som får mig att vakna med känslan av att jag träffade dig i natt, på riktigt, och att du sårade mig igen, på riktigt. Och eftersmaken av drömmen är en känsla av olustighet och sorg som kommer sitta i ett tag. Oavsett om drömmen varit aldrig så overklig, bara en dröm.

Jag vet inte.

Men du besökte mig igen i natt. Närmade dig, vann mitt förtroende, etsade vackra ord i min själ och försvann. Fick mig att sakna dig utan att förstå. Ungefär som det var i verkligheten, bara i komprimerad form.

En tråkig påminnelse.

Eller bearbetning.

Jag vet inte.

Posted in Livet | Tagged , , | 2 Comments

Ett märkligt ljud

Jag vaknade ganska tidigt i morse av ett märkligt ljud. Det lät som ett stönande. Trodde först att nån granne hade sex, må jag tillägga ett ganska slentrianmässigt sex. Långsamt vaknade jag ur en dröm som var något av det märkligaste jag upplevt på länge. Och lika långsamt insåg jag att ljudet kom från min lilla djupt sovande katt vid mina fötter – hon snarkade! Jag hade aldrig hört det förut. Jättesött.

Posted in Gäst hos verkligheten | Tagged , , , | Leave a comment

Sömn på låtsas

När man befinner sig i en insomniaperiod vore det lätt att bli sinnessjuk av sömnbrist. Om det inte vore för Propavan, min vapendragare i natten. Propavan får mig att åtminstone sova, oftast en hel natt igenom, men sömnen känns alltid märklig. Det är som om det inte blir någon kvalitet på sömnen. Det blir liksom på låtsas. Sömnkurvorna vittnar om helt ok sömn (ok, ganska hoppig), jag må sova i den rent medicinska bemärkelsen, men nej, jag befinner mig i limbo mellan dröm, mardröm, kallsvett och surrealistisk halvvakenhet. Det är svårt att beskriva. Hur som helst måste detta väl ändå vara bättre än insomnians galenskap till zombiefiering av hjärnan?

20110318-122731.jpg 20110318-122612.jpg
20110318-122544.jpg 20110318-122646.jpg
20110318-122759.jpg 20110318-124320.jpg

Posted in Gäst hos verkligheten, Sömn och insomnia | Tagged , , , , , , | 1 Comment

And anyway I told the truth

I natt drömde jag bland annat att jag var på festival och hade problem med mitt tält. Ni anar inte hur ofta jag har problem med mitt tält i mina drömmar. Tältet har haft inbrott. Tältet står snett. Tältet läcker in. Tältet är för litet. Tältet är platt. Tältet får inte plats. Någon skitar ner tältet med lera. Mitt tält står utanför alla andras camp. Åh, vad skulle Freud ha sagt?

Posted in På tal om ingenting | Tagged , , , , , | Leave a comment