Tag Archives: djur

En 22 km vandring på 6,5 timmar

Här om dagen tog jag och Martin tåget till Landskrona, en station som egentligen borde heta ”Strax utanför Landskrona” och därifrån gick vi in till Citadellet inne i stan. Där förbi går Skåneleden och vi påbörjade delleden mellan Landskrona och Rydebäck. 

Solen gassade och jag hade smörjt in tatueringarna med spf 50 men, visade det sig senare, helt missat nacken och axlarna. Vi gick från stan norrut längs med havet och förbi fina kolonistugor, ett bröllopspar på stranden och badande barn. 

   
   
Under den flera timmar långa vandringen stannade vi till ibland om vi såg något spännande eller för att dricka vatten i värmen.  Efter ett tag hittade jag ett femklöver. Senare även fyra-fem fyrklöver. På stranden precis innan Borstahusen såg jag något stort som låg i sanden. Det var en tumlare! En val! Den var ganska illa åtgången av olika djur men superhäftig att få se. Vi hade aldrig sett en tumlare i verkligheten såhär innan. 

   
    
   
Kanske dagens häftigaste grej. 

Vidare norrut och det började bli rejält backigt, något man kanske inte tror om Skåne. Men i Glumslövs naturreservat är stupen närapå vertikala ner mot stranden och på sin höjd 100 meter höga. Jag fick syn på en sandödla och det var väldigt vackert överallt.  

    
    
   
I de höga sandklipporna häckade svalor som svärmade ovanför oss när vi satt och åt vår medtagna lunch på kanten av ett stup med utsikt över Ven.  

    
    
  

Vår väg gick även förbi fornminnet ”Graven vid havet”, en megalitisk gravhög som en gång var viloplats för sju personer begravda någon gång mellan år 3600-3200 före K.  
   
Längs hela kusten låg förr en mängd tegelbruk som bränt tegel av den kalkrika leran. Nu pryds en lång lång sträcka av stranden av oerhört vackra tegelstenar, kasserade för länge sedan, polerade av havet och i många fina färger.  

    
   

Och sen… En säl! Även denna död och liggandes på stranden. Vilken smått exotisk grej, ändå.  

   
Den kan inte ha varit så gammal. Jag lade mina fem- och fyrklöver över sälens ansikte som ett slags offergåva.  

    
   
En död iller eller mink, jag vet inte riktigt, fanns också på listan över saker vi såg längs den långa vägen.  

 
Vid ett ställe stannade vi för att bada och en av de hundratals gamla betongbunkrarna som står längs med kusten och vittnar om krigstider fick agera privat badpaviljong. Det var ganska härligt att bada! 

    
    
 
Den sista biten av sträckan var också den deppigaste. Inte för att vi var trötta utan för att det nu känns som en officiell sanning att påstå att Rydebäck förmodligen är den mest deprimerande platsen i landet. Tänk halvbebott, smärtsamt nybyggt gated community med starkt moderat- och SD-fäste och en stämning av spökstad med en fullständigt tom tågstation byggd för hundratals människor. Usch. 

Bjuder på den här istället, tagen på vägen in mot ovanstående vidrighet:

  
Lite bränd dagen efteråt… Mest på vänster sida där solen legat på som mest. 

   

En mycket bra dag!  

Posted in Gäst hos verkligheten | Tagged , , , , , , , , | Leave a comment