Världens bästa människa 40 år

Idag fyller Martin 40! Jag har känt honom nu ungefär halva hans liv. Det vill säga mer än halva mitt liv. 

Detta är Den Person som betytt och betyder mest för mig. Idag överraskade jag, Hanna, Henke och Andreas Martin som egentligen inte tänkt fira idag.

Vi ringde på dörren och knackade och knackade igen. Var han inte hemma? Här står vi med presenter och allt. Till slut bankade jag på dörren och till slut öppnade han! Så vi fick fira honom och han fick presenter.

Av mig fick han en termosmugg i form av ett Nikon-objektiv. Vad annars? :) Grattis Martin!

 


Karin var inte hemma men hon hade gjort en fantastisk vegansk smörgåstårta som vi fick äta till kvällsmat. 


Jag åt för övrigt två portioner och jag bar min timglaskorsett dessutom. Den var inte speciellt snörd, men ändå. Haha. 

Posted in Gäst hos verkligheten, Livet | Tagged , , , , , , , , , | 1 Comment

31 days


 

31 days from the words ”We believe you might have lymphoma cancer” and until today’s words ”I just wanted you to know, your biopsy showed no sign of cancer”.

I will NEVER forget these last 31 days. They have been the hardest of my life, without competition. The uncertainty, the worrying, the physically painful anxiety. My total inability to concentrate, disconnect and breathe properly. The x-rays, hospital visits, the 18 vials of blood I gave at one occasion. The bronchoscopy last week, an experience frightening beyond my words. 

But also – all the love and support. THANK YOU so very much. It’s not over yet – I most likely have the disease sarcoidosis and might be sick for a long time – but it’s not cancer. For the first time in way too long I’m tired in a positive way, from relief and gratefulness.

My bed is waiting, and it’s not a hospital bed; it’s my own. Goodnight. ❤️

 

Posted in Gäst hos verkligheten, Livet | Tagged , , , , , | 6 Comments

Drömskrift

Vaknar upp och finner en anteckning jag gjort halvt i sömnen. Make sense of this if you can. 

Jim gaffigan Donald Trump , sök ”who is chewbacca” på youtube, det är ett roligt klipp. ”You’ll be sentenced to 500000 years in a real state of California prison”, ”100000?!”, ”no FIVE HUNDRED THOUSAND!” (Trump och domaren)

Posted in Gäst hos verkligheten | Tagged , | Leave a comment

Som en lång, smal orm i halsen

I morse genomfördes min bronkoskopi med biopsi på Lungmottagningen i Lund.  

Det var värre än jag trodde kan jag säga. Det faktum att mina föräldrar hämtade mig hemma i morse, körde mig till Lund, hämtade upp mig efteråt, körde hem mig, lät mig sova medan de gick ut och handlade mat till mig och över huvud taget bara var med var en lättnad dock. 

Det blev så att jag skrev om ingreppet på engelska. Så här kommer en kort berättelse med lite trevliga bilder till. 

    

 
The bronchoscopy took 45 minutes, but I drifted in and out. I panicked twice, and a nurse had to hold me. The feeling of having a long thin moving snake from my mouth and all the way down into my lungs. That was just horrifying. 

They gave me muscle relaxers, anti anxiety stuff and something else too, in total I was given ”a horse’s dose” as they said. I remember getting glimpses of the screen where the doctor saw the inside of my throat and bronchial area, I remember seeing the biopsy needle going in and out of what I believe was a lymph node.

Temporarily without taste, I felt something in my mouth when we were done and when I spat it out it was thick blood. A lot of it. 

I was so groggy they rolled me back to the ward in a wheelchair. 

When I take a deep breath now I can feel exactly where I am sore after that needle.

My vocal cords are temporarily out of service, and so I’m still coughing up blood and stuff like that now almost 12 hours later. 

 
Around ten working days, then I’ll finally get the results. Lymphoma or Sarcoidosis.

Now I can only continue to wait.

Thank you all for the support! 

Verkligen: TACK. 

Posted in Gäst hos verkligheten, Livet | Tagged , , , , , , , , , | 3 Comments

Biopsi på onsdag

Jag hade en del tur, ändå. Först fick jag tid för biopsi den 13 juni – en evighet – men sedan ringde de mig för att ge mig en återbudstid. Således ska jag genomgå bronkoskopi nu på onsdag den 25 maj, tidigt på morgonen på Lunds Universitetssjukhus, och sedan är det ”bara” väntan på resultatet av vävnadsprovet som återstår. 

Sänd en tanke, jag börjar känna mig nervös och orolig…

Posted in Gäst hos verkligheten | Tagged , , , , | 3 Comments

Utredningar och undersökningar

Här är ett urval av bilder från årets alla utredningar, röntgen, blodprov, regnbågshinneinflammationer, svullna spottkörtlar och insidan av mig från alla möjliga vinklar. (Ja, bara i år har jag haft ca 13 läkarbesök, 12 sjukhusbesök och lämnat ca 14 blodprov – en gång lämnade jag 18 rör!)

Vi börjar med två foton från två olika tillfällen av blodprov. Enjoy.

Och så lite irit-bilder. Irit är alltså regnbågshinneinflammation. Nej jag hade inte heller hört talas som det förut. Mitt vänstra öga droppade jag två mediciner i flera gånger om dagen i många många veckor. Den ena medicinen spärrade upp pupillen, så jag såg sådär coolt David Bowie-tuff ut. Eller inte; för det sved, jag såg nästan inget på vänster och hade åtta påminnelser i mobilen om dagen för att inte glömma medicinera.

En fet salva att trycka in under ögonlocket innan man somnar? Varför inte? Jättekul ju.

Piratlapp för vänster öga var det enda sättet jag kunde läsa något, titta på någon film eller måla detaljrika bilder (som nedan).

Stående 2016-skämt: ”TID FÖR BLODPROV!” Av en slump har det visat sig att en av mina bästa ge-blod-ådror sitter precis sju minuter i ett.

Och så var det den där lördagskvällen i mars då jag plötsligt kände att min högra kind var jättesvullen. Spottkörteln hade svullnat upp och jag fick återigen söka akut för en åkomma jag inte ens hört talas som förr. Den streckade linjen visar var kinden vanligtvis befinner sig.

Nedan utvecklingen i mitt vänstra öga från 7 mars, då en vit fläck som inte var irit och som inte skulle vara där (läs: ny åkomma igen) upptäcktes, till att samma fläck tack och lov nästan var borta den 29 mars.

På öron-näsa-hals-akuten i Malmö.

Röntgendags en lördag (!) för att kolla kinden.

Min kind med en nål i. Nålen sprutade in ett beskt kontrastmedel i min spottkörtel för att resultaten skulle synas. Nästan ingen vätska gick in pga svullen körtel.

 

Ett av årets 13 blodprov, denna gång på vårdcentralen för att utreda min enorma trötthet – något som också pågått parallellt med allt det andra sedan i december 2015.

Ovan: mitt hjärta! Från den skiktröntgen jag gjorde pga spottkörtel. Denna röntgen var också orsaken till att man upptäckte de svullna lymfkörtlarna i bröstkorgen som jag nu ska utredas för. Det var alltså något av en slump att det upptäcktes. En obehaglig tanke.

Nedan: datotomografi-maskinen som röntgade mig, samt ytterligare bilder från min första röntgen.

Nu är det slutet av april och jag spenderar en hel måndag förmiddag på röntgen i Malmö, igen. Denna gång för att göra en mer avancerad datotomografi+PET-skanning. Jag ser lite trött ut, kanske för att jag var fruktansvärt orolig, kanske för att jag inte fått äta eller dricka på 10 timmar. Eller både och.

Posted in Gäst hos verkligheten, Livet | Tagged , , , , , , , , | 3 Comments