50/50

2016 har varit så märkligt och svårt att jag inte har orkat skriva något. 

Sanningen är:

Under 2016 har jag drabbats av:

Spottkörtelinflammation

Irit – regnbågsinflammation ( först på ena ögat och nu även på det andra )

Urinvägsinfektioner

Grav förkylning som inte gått över

Extrem trötthet

Och annat. 

I december blev jag sjukskriven på heltid – dock inte öht för ovanstående utan pga mental utmattning. Men under min sjukskrivning utvecklade jag ovanstående och andra fysiska symptom. 

Idag är det maj. Jag har precis börjat jobba 25%. En annan sak jag också precis börjat med är…

En cancerutredning. 

För två veckor sedan var jag på återbesök på öron-näsa-hals-kliniken i Lund för att följa upp min svullna spottkörtel, som jag fått röntgat med CT-scan (datortomografi). Läkaren sa:

”Det är inga problem med din spottkörtel, men röntgen visade något annat. Du har svullna lymfkörtlar i bröstkorgen. Vi vill utesluta det värsta först, så imorgon kl. 9 vill vi att du kommer till onkologen i Lund för att påbörja en utredning om eventuell cancer.”
Från att ha varit ett återbesök där svaret blev ”allt är ok”, ett svar som jag väntade mig pga att min spottkörtel slutat krångla, blev mitt besök på onkologen till följande:

”Vi tror att du har lymfom.”

Chocken. 

Cancer?

Jag visste inte då, min läkare visste inte, ingen visste – det enda som fanns var röntgenbilderna från checken av spottkörteln, och inget mer. Och en erfaren onkolog bedömer utifrån detta att jag kanske har cancer. 

Chocken. 

Den förbannade chocken. 

Detta var fredagen den 29 april. Idag är det den 12 maj. 

Måndagen den 2 maj var jag hela förmiddagen på röntgenavdelningen i Malmö där jag fick äta muskelavslappnande medicin, därpå vila, injicerad med radioaktivt medel och kontrastmedel och efter några timmars väntan röntgad i en kombinerad PET/CT scanner där jag var tvungen att ligga helt stilla. 

Min onkologi-läkare ringde mig senare i veckan, bara för att meddela att han inte kunde tolka röntgenbilderna varken åt cancer- eller något-annat-hållet. Detta var både en lättnad – bilderna visade ingen klockren cancer – och en enorm besvikelse – den där otroligt obehagliga tanken på att jag kanske har cancer, är inte alls utesluten. 

Idag är det en vecka sedan jag fick den senaste informationen: det KAN vara cancer och det KAN vara något annat (i mitt fall är en sjukdom som heter Sakroidos det andra troliga alternativet). Jag vet fortfarande ingenting mer än det. 

En remiss ligger hos lungkliniken i Lund, för att få en biopsi (via luftstrupen, en så kallad gastroskopi), alltså ett vävnadsprov. Inte förrän ett vävnadsprov har tagits samt analyserats av ett labb vet jag svaret på frågan som plågar mig dag och natt: 

Har jag cancer? Eller inte?

Mitt best case scenario är en sjukdom som heter Sarkoidos. Jag trodde aldrig jag skulle hoppas på att ha en sjukdom, förrän nu, när jag bara önskar en enda sak: låt det inte vara cancer.

MIN PROGNOS: 50/50

.låt det bara inte vara cancer. 

Idag är det torsdag. En kallelse till biopsi kommer i absolut bästa fall i slutet av nästa vecka. När biopsin är gjord tar det X antal arbetsdagar för vävnadsprovet att analyseras. 

Att vänta på ett eventuellt cancerbesked är det absolut jävligaste och mest fruktansvärda som jag någonsin behövt göra. 

Och tyvärr verkar det som att jag behöver stanna kvar i denna väntan ett tag till. 

Någon sa att jag är stark. 

Det gör mig perplex. Stark? Vad betyder det?

Vad ska jag göra, om inte fortsätta försöka, leva?

Är det ens ett alternativ att lägga sig ner, ge upp och strunta i allting NU?

Jag är inte stark. 

Jag är nära gråten precis hela tiden, och jag är fullständigt beroende av att mina närmsta vänner tar hand om mig regelbundet.

Jag är förbannad, för det här är inte rättvist. 

Men jag är inte stark. 

Jag är sjuk. Antingen i sarkoidos, eller i cancer. 

Håll en tumme för mig. Jag kommer att behöva det…

This entry was posted in Gäst hos verkligheten, Livet and tagged , , , , , , , . Bookmark the permalink.

9 Responses to 50/50

  1. Anonym says:

    Jag håller en tumme för dig. Två. Krya på dig, fantastiska människa. Jag tycker du förtjänar så oändligt mycket bättre än såna här orosmoment. Men det ordnar sig, ska du se!

  2. Alexandra says:

    Kära Gisela, vi känner inte varann men jag håller alla tummar jag kan och hoppas innerligt på att du kommer att bli frisk snabbt som sjutton! Du är en inspirationskälla i ditt konstnärskap och dina åsikter! Jag blev inspirerad till vegetarianism tack vare dig! Nu är det 4 år sedan!
    Sarkoidos är en autoimmun sjukdom / syndrom som en vän till mig hade för ett par år sedan. Han blev behandlad och botad snabbt. Han blev sjuk pga av utmattning och detta resulterade i Sarkoidos.
    Jag hoppas verkligen att du blir frisk snabbt! Kram

  3. Ella says:

    Åh, fy fan vad hemskt att vara inne i sånt vänta-på-att-få-veta-nåt-dåligt-limbo! Och just att vara tvungen att vänta på att få göra något som i sin tur kräver ännu mer väntan… Blärk!

    Själv är jag lite i samma sits, och väntar på att få reda på om mina cellförändringar som kollats upp är just förändringar (som tas bort med hyfsat enkel operation) eller något annat (som jag håller för öronen och skriker bingo när jag tänker på). Förstår precis vad du menar med ”Är det ens ett alternativ att lägga sig ner, ge upp och strunta i allting NU?”

    Jag håller verkligen tummarna för att väntan ska bli kort på att du ska få ett så bra besked som möjligt! Och att resten av det här året ska vara snällare mot dig än det redan har varit.

  4. Martin says:

    Verkligen tråkigt att höra. Hoppas att allt går bra och att du kryar på dig snabbt!

  5. felicia says:

    håller alla tummar för dig och tänker på dig. hoppas på det bästa <3 <3 <3

  6. Frida says:

    Hållar tummarna och hoppas på det bästa.

  7. icki says:

    Håller tumme!

  8. Sara says:

    Håller tumme så hårt jag kan! <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>