Palme

Jag hade precis fyllt fem när Palme mördades. Jag måste ha tagit stort intryck av händelsen för jag har flera starka minnesbilder, med betoning på bilder, av tiden då det hände. 

1. Min mamma sitter till vänster om mig på det där märkliga, massiva soffbordet av trä. TV:n framför oss är på och visar nyheterna om mordet. Min mamma gråter och jag frågar varför. Hon svarar att Olof Palme blivit skjuten och att hon gråter för att han var en bra man. 

2. Minnesbild av en mörk kväll full av människor i tåg, hållandes i brinnande facklor och på väg in genom portarna till Halmstads Folkets Park. Det är ett fackeltåg till minne av Palme. 

3. Samma kväll som 2. Vi sitter inne i Kulturhuset i parken och det enda jag minns är att något uppträdande precis tagit slut. Applåder. Min lillebror Frans, som då var knappt ett år, klappade instinktivt sina små händer fast att han sov. 

Jag undrar hur Sverige sett ut idag om Olof Palme fått leva. 

Och efter att ha sett den här dokumentären förstår jag lite bättre varför min mamma grät den där dagen.

This entry was posted in Livet and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>