Envägsvänskap är inte vänskap alls

En sak som är viktig, tycker jag, för att man inte bara ska kunna vara en vän utan även FÖRBLI en sådan, är att man visar att man bryr sig. Hör av sig ibland. Bara säger hej eller vad fan som helst. 

Jag måste bli hårdare framöver med att inte ägna omtanke och energi åt vänner som inte visar vänskap tillbaka. Det spelar ingen roll hur bra man själv tycker att den personen är eller hur gärna man än skulle VILJA vara bra vänner – om det är envägsvänskap är det inte konstruktivt. 

Det heter vännER med betoning på plural, för vänskap kan aldrig vara ett enpersonsjobb. 

Då är det inte vänskap – då är det potentiella risker att bli sårad, besviken och ledsen.

Ovanstående information gäller tills vidare, eller tills dess att motsatsen bevisats.  

This entry was posted in Livet and tagged , , , . Bookmark the permalink.

One Response to Envägsvänskap är inte vänskap alls

  1. salle says:

    Så sant, men det är svårt. Jag sörjer fortfarande en sån vän(?) jag hade, även om vi sedan ganska länge inte har någon kontakt. Trots att hen behandlade mig som skit emellanåt. Lätt att vara efterklok och tycka att en borde lämnat det bakom sig långt tidigare och sluppit en massa tårar, men som sagt, det är svårt. Enda tipset är väl stå på dig, du har rätt. Båda måste anstränga sig för att det ska vara vänskap.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>