…2015.

365 Masquerades är över. En utställning med bilderna öppnar i slutet av april på Makeriet i Malmö. Tills dess är det paus från maskerader.

Jag är sjukskriven sedan 12/12-14. Utmattningsdepression. Just nu till och med februari. Det är tråkigt. Utställningen jag ansvarar för ihop med två andra, min första där jag är curator, ja, den missar jag. Mycket just nu handlar om acceptans. Acceptera att jag är slut. Acceptera att det måste få vara ok att inte orka, när år av kamp med psykisk ohälsa nu visar sin baksida. Det är knäppt, för det är inte jobbet som bränt ut mig, utan allt annat. Jobbet var det sista jag orkade lägga min energi på, och när jag gör saker gör jag det till 1000%. Det är nog det som är problemet. Energinivån. Det jag ska lära mig nu, och det får jag hjälp med som tur är, är att man kan hålla tillbaka ibland. Att det ska kunna finnas fler än två lägen: Djup utmattning/koma/mental utbrändhet å ena sidan, hyperenergiskt superengagemang å andra sidan. Utmananande. Jag har aldrig vetat något annat. Att jag under hela mitt vuxna liv gått med motton som ”failure is not an option” och med en stor medvetenhet om och en stolthet över att jag aldrig gör någonting halvhjärtat, allt det där faller på plats. Med adhd-diagnosen, med min nuvarande situation där psyket och kroppen så tydligt säger ”nej, det går inte längre, nu är det stopp”.

Min närmsta tid handlar om att arbeta (för att använda ett ord som känns lite paradoxalt i sammanhanget) med energinivåer, återhämtning (yoga, terapi, träffa vänner, övningar på att vara i nuet), skapa rutiner (nästa vecka får jag boendestöd) och vila, vad det nu är. Jag avundas människor som kan dricka kaffe och sitta i en soffa. Jag avundas förmågan att se en hel film, ens en kortfilm, utan att samtidigt behöva göra tusen andra saker för att inte bli tokig av rastlöshet. Så hur jag finner vila är också en av de största utmaningarna. Eller som min mamma brukade säga om att vara ledig, jag glömmer det aldrig: ”Jag ska bara försöka anstränga mig för att ta det lugnt”.

Framför allt: acceptans. Nu är det så här. Jag är sån här. Att inte bli arg, ledsen, förbannad, besviken. Något sånt kommer ju knappast hjälpa mig, men ja, det är lättare sagt än gjort.

Jag syr mycket. För hand, trots att jag har symaskin. Det tar tid, det får mig i fokus. Oklart om det är ett bra fokus eller om även detta i grund och botten handlar om eskapism, glömma tiden och nuet, prestera ständigt. Men jag syr i alla fall. Hatt, kappor, mantel, krage. Viktoriansk stil.

Katterna och jag umgås mycket, förstås. Xilo har vuxit och blivit stor. Han är kastrerad nu, men buset kvarstår. De andra två blir tokiga på honom ibland. Jag också. Men allt är förlåtet, han är en sån liten underbar krabat.

Lägenheten är ett fullständigt kaos. När man är så här trött som jag är, på det sätter som knappast går att vila eller sova bort, är det lite extra jobbigt att ta tag i högar av kläder och disk. Jag har yogan mycket i veckan, och vet att det vore bra att fortsätta med det lite oftare hemma också. Så, att skapa lite golvyta nog för yogamattan vore kanske ingen dum idé.

Ensamheten är svår, men jag har några riktiga pärlor till vänner som finns för mig. Och utan katterna, ja, nej det vore misär på riktigt.

Så, här är du nu 2015. Vi får väl se hur du blir. Lite bättre än 2014 hoppas jag.

God fortsättning.

IMG_9856.JPG

IMG_9838.JPG

IMG_9846.JPG

IMG_9826.JPG

IMG_9834.JPG

IMG_9810.JPG

IMG_9800.JPG

IMG_9783.JPG

IMG_9808.JPG

IMG_9850.JPG

IMG_9781.JPG

IMG_9759.JPG

IMG_9831-0.JPG

IMG_9758.JPG

IMG_9739.JPG

IMG_9745.JPG

IMG_9807.JPG

IMG_9723.JPG

IMG_9722.JPG

IMG_9776.JPG

IMG_9734.JPG

IMG_9721.JPG

IMG_9720.JPG

IMG_9817.JPG

IMG_9816.JPG

IMG_9733.JPG

IMG_9683.JPG

IMG_9696.JPG

IMG_9668.JPG

IMG_9627.JPG

IMG_9589.JPG

IMG_9648.JPG

IMG_9588.JPG

IMG_9572.JPG

IMG_9562.JPG

IMG_9564.JPG

IMG_9525.JPG

IMG_9535.JPG

IMG_9517.JPG

IMG_9546.JPG

IMG_9500.JPG

IMG_9528.JPG

IMG_9502.JPG

IMG_9510.JPG

IMG_9490.JPG

IMG_9456.JPG

IMG_9481.JPG

IMG_9447.JPG

IMG_9419.JPG

IMG_9442.JPG

IMG_9509.JPG

IMG_9408.JPG

IMG_9417.JPG

IMG_9404.JPG

IMG_9402.JPG

IMG_9396.JPG

IMG_9353.JPG

IMG_9391.JPG

IMG_9342.JPG

IMG_1655.PNG

This entry was posted in Eskapismer, Gäst hos verkligheten, Livet and tagged , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

One Response to …2015.

  1. idan says:

    Krya på dig och kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>